Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning Diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrån ledarens eget perspektiv. För det används socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med Diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg används subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med Diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att språket är det viktiga, vad ledarna säger och hur de säger det. Detta för att språket ses som konstruerande istället för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgår från två frågeställningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer använder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?Utifrån transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner på olika företag i Mälardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i Diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna Diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från Diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake ? frågan om vad som står på spel.

Uppsatsen utforskar hur psykologiämnet etablerades i Lund. Detta undersöks genom en analys av Lunds förste psykologiprofessor Axel Herrlins diskursiva strid med bland andra spiritisterna under 1900-talets första år..

The purpose of this paper is to study the connection between Taoism and analytical psychology. This is done by descriptive text analysis of post-jungian literature. Often mentioned when searching for the inspirations and influences on analytical psychology we find references to alchemy, Buddhism, Gnosticism, Hinduism and the hermetic tradition. More seldom do we meet any references to Taoism. My aim is to investigate what gravity do the post-jungians attach to the taoism influence on C.G.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos.

Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa utbrändhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare år har det skett förändringar på arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften på den globala marknaden. I samband med detta har kraven på de anställda skärpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa området. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestående av mening, frihet, ångest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell används som teoretisk utgångspunkt.

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till.